Fortsätt till huvudinnehåll

Corpus delici - Elias Palm

Ella Andersson är rättsläkare, arbetar i ett högt tempo och nära polisen. Hon håller på att separera från sin sambo Martin efter ett 14 år långt förhållande och brottas även med sin relation till mamma och mormor. Ella kommer från en förmögen familj men har mer eller mindre tagit avstånd från dem och därför bytt efternamn. Dock har hon den ekonomiska fördelen kvar och har inga problem att hitta en stor, fin våning i ett gammalt hus i centrala staden. Hennes kollega får ta hand om ett fall där ett gammalt lik hittats nergrävt i en skog. Tillsammans med liket hittas även ett antal föremål. Ella blir nyfiken på fallet och hittar kopplingar till sitt privata liv. Hon drar igång en privat undersökning som svarar på frågor från det förflutna.

Picket & Pocket (bokcirklen jag är med i) diskuterade boken och vi var ganska eniga i vad vi tyckte om boken. Det jag skriver här är en sammanfattning av vår diskussion.

Författaren Elias Palm är själv rättsläkare och det märks i texten. Ofta känns det som att Palm är ute på ett korståg för att berätta vad en rättsläkare egentligen gör, så att vi inte ska tro att verkligheten är som CSI och andra TV-serier. Han skriver torrt och korrekt vilket gör att det är svårt att få någon känsla för karaktärerna. Allt för ofta lägger han in små informationstexter som känns onödiga för själva berättelsen, till exempel en obduktion av ett spädbarn som dött i plötslig spädbarnsdöd och nåt vattenlik här och där...
Har ju tidigare läst och recenserat Kathy Reichs som är rättsantropolog, hon lyckas på ett mer underhållande sätt att få in fakta i sina historier.

Det är många kvinnliga karaktärer i Palms bok och han kanske tror att han känner det kvinnliga väsendet väl, men misslyckas kapitalt. Vi var alla överens om att boken nog hade varit bättre om han valt att ha en man som huvudkaraktär. De män som finns i boken är de karaktärer man får en känsla för. Ella blir bara märklig, stereotypisk och vissa händelser som beskrivs tycks mer som en mans fantasi kring en kvinna. Jag tänker framför allt på när Ella går i på ett stort varhus (Palm skriver aldrig ut namn, men vi identifierade det stora varhuset till Åhlens i centrala Stockholm) och blir sminkad på parfym och smink avdelningen. Det är så skämmigt så att man bara vill dö när hon genast börjar flirta med sminkören och när han säger att han på en gång kunde se att hon är ett biblioteksluder - och hon bara skrattar och tycker det är gulligt. Vad ska man säga...stämmer inte alls överens med hur Palm tidigare beskrivit Ella.

Vi tyckte också att han hade för många trådar och att det var mycket som inte gick ihop samt att det blir mycket yta. Det finns många spår som han hade kunnat ägna en egen berättelse kring och inte ens behövt nämna i den här boken.

Vi sa mycket mer också, men jag tror jag avslutar här. Som ni kanske förstår så var ingen som var särskilt förtjust i boken, men vi konstaterade att de roligaste diskussionerna blir kring just de böcker som vi inte tyckt om. Så var det också när vi läste Metro 2033

Andra som bloggat om boken är Boksnoken, Bokblomma och Ljudboksbloggen

Både Boksnoken och Ljudboksbloggen gillade ju boken och vill du trots allt köpa den så är den utgiven av Pocketförlaget och kan köpas på Bokus, Adlibris, Bokia och CDon

Kommentarer

Hundöra sa…
Jag börja nästan ångra mig att jag valde Picket & Pocket. Tror jag gillar Pocketpakten bättre...
Sofia - jag känner lite likadant...fast Pocketpacket...Svårt det där med namn
Håller med precis i vad ni sagt om Elias Palm...tycker det rent ut sagt är konstigt att han fått bokkontrakt...

Populära inlägg i den här bloggen

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarna med fni

Blod rödare än rött: en berättelse om mod, smärta och vägen till försoning - Arkan Asaad

För någon vecka sedan så skrev jag om Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter . Den handlar om Amàr som tvingades in i ett giftermål med sin kusin. Det här är berättelsen om Amàrs pappa Casim. Handling (förlagets text): I uppföljaren till den hyllade debutromanen Stjärnlösa nätter  får vi lära känna Casim, Amàrs far, som i första boken bara framstår som en grym och oförstående pappa. Vad gjorde honom till den han har blivit? Det visar sig att Casims öde är minst lika dramatiskt som Amàrs eget. Efter en hård uppväxt gifter han sig med Jamila, men kort därefter tvingas han iväg för militärtjänstgöring. Casim längtar hem och bestämmer sig för att desertera, och familjen tvingas på flykt. Den farliga och plågsamma resan slutar i Sverige, samtidigt som Casims mor, far och syskon hamnar i fängelse där de torteras, våldtas och dödas. När Amàr lär känna det våldsamma öde som format Casim kan han äntligen förstå och slutligen försonas med sin pappa. Mina reflektioner: Oj, vad ska man säg

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kommer jag t