tio stationer _Jenny Valentine

tio stationer är en kortroman eller lång novell (60 sidor), var går egentligen gränsen? av min nya författardarling Jenny Valentine. Detta är den fjärde av hennes böcker som jag läst sedan slutet augusti och jag har dessutom haft den stora äran att träffa henne - läs om det här.

I tio stationer får vi åter träffa Lucas och hans familj som Valentine skrev om i Hitta Violet Park. Lucas och hans väldigt tonårssura storasyster Mercy tar med sig lillebror Jed och senildemente farfar Norman på en tunnelbanetur. Deras mamma hade varnat dem för att de skulle bli jobbigt, att de två var en handfull att hålla reda på! Kanske skulle de ändå ha lyssnat...

Så himla kul idé att skriva en sådan här novell där jag som läsare får tjuvkika in i några kära karaktärers liv och få veta hur det gått för dem och få dela en kort stund till av deras liv. För det är verkligen så det känns, som att träffa några man känner och få reda på allt som hänt dem samtidigt som man upplever något nytt. Det är underhållande, lite sorgligt,lite glatt, lite mysigt och framförallt kul att träffa Lucas Swain och hans halvgalna familj igen!

Om du har läst Hitta Violet Park så måste du läsa den här.

Berättelsen ges ut av Atrium förlag och kan köpas på Adlibris och Bokus

Andra som bloggat om boken är Bibliotekskatten, eli läser och skriver och BokNea

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan. Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället. Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kom...

Läs mer

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarn...

Läs mer

Jag for ner till bror - Karin Smirnoff

Jag har läst alla tre böcker av Karin Smirnoff och funderade först på om jag skulle skriva ett inlägg om alla tre men har bestämt mig för att varje bok förtjänar sitt eget inlägg. De kommer att komma i följd här på bloggen och jag börjar med bok nr 1 Jag for ner till bror. Handling (förlagets text): I Smalånger är det mesta som vanligt. Maria har hittats död. Hennes bror håller på att supa ihjäl sig. Harmynte John har hål som svarta hål i rymden och äldreomsorgen får en ny medarbetare, janakippo, som stack sin far med en högaffel. Mitt omdöme: Jag ska börja med att berätta att jag har lyssnat på, och inte läst, alla böcker vilket såklart tar bort en del av upplevelsen. Smirnoff skriver speciellt med korthuggna meningar och sammanskrivna namn (janakippo i stället för Jana Kippo) och ord. Jag tycker nog ändå (med förbehåll då att jag inte läst) att inläsaren Lo Kauppi får fram det på ett bra sätt i sin rytm när hon läser. Det enda förbehållet jag egentligen har på inläsningen är...

Läs mer

...med näsan i en bok...

Leta i den här bloggen