Bokens handling (förlagets text):
När det isolerade ösamhället Entry Island skakas av ett mord, det första i mannaminne, beger sig kriminalpolisen Sime Mackenzie till ön som en del av ett utredningsteam från Montréal, Affärsmannen James Cowell, en av öns drygt hundra invånare, har knivhuggits till döds i sitt hem, och det mesta talar för att det är hans hustru, Kirsty, som hållit i vapnet.
Utredningen ser först ut att bli en formalitet, men när Sime träffar Kirsty överväldigas han av en märklig känsla. Trots att han vet att de inte kan ha träffats förut känner han igen henne. Det är något hos den mordmisstänkta kvinnan som rör upp djupt begravda minnen inom honom.
I takt med att utredningen fortskrider börjar Sime hemsökas av drömar om ett avlägset förflutet på en skotsk ö, femhundra mil bort. Historier som hör till en fjärran värld men ändå tycks sträcka sig in i nuet, mot Entry Island och de mysterier som ön ruvar på.
Mitt omdöme:
När jag läste på baksidan av boken så tilltalades jag verkligen av den och tänkte att det här är en historia helt i min smak men jag tyckte inte alls om boken. Tyvärr.
Den har miljön som jag tycker så mycket om att befinna mig i (åtminstone litterärt); den karga, ensliga landskapet, stormarna och mörkret. May är bra på miljöbeskrivningar men jag tycker att han brer på för mycket.
De största problemen med boken tycker jag är att den dels är för rörig och att May inte helt hanterar det övernaturliga elementet. Vi kastas mellan nutid och historisk tid, mellan platser, dyfunktionella relationer och konflikten mellan franska och brittiska kanadensare. Själva mordgåtan och utredningsarbetet känns också tunt.
Som ni hör så ger jag inte den här boken särskilt höga betyg och jag rekommenderar att ni hellre läser något annat av May.
Andra som bloggat om boken är Johannas deckarhörna och Lottens bokblogg
Kommentarer