Fortsätt till huvudinnehåll

Tjuvarnas marknad - Jan Guillou

Kriminalinspektör Ewa Johnsén arbetar i vanliga fall åt Ekobrottsmyndigheten men får i uppdrag att leda ett team som ska utreda några villainbrott. Inbrott är ingenting som polisen i vanliga fall lägger ner särskilt mycket resurser på, men detta rör inbrott i miljonklassen. Ett antal mycket rika människor har blivit av med tavlor, vin och bil. Tjuvarna har dock lämnat en hel del värdefulla saker och tycks bara ha tagit med sig så pass mycket som ryms i den stulna bilen. Dessutom har de aldrig brutit upp någon dörr och larm har aldrig gått. Ewa och hennes team misstänker snabbt att tjuvarna finns inom de rikas umgängeskrets.
Ewa är nyskild och under en promenad så träffar hon en betydligt äldre man, Pierre, som fascinerar henne. Han visar sig vara bekant med den kände journalisten Erik Ponti. Ewa börjar umgås med Pierre och Erik och tar hjälp av dem när hon vill lära sig mer om dyra viner. Båda två samlar nämligen på dyra viner.
Henric Gundell är VD på ett välkänt försäkringsbolag och lever det goda livet. Snart redo för pensionen så köper han sig ett slott och tillskansar sig enorma jaktmarker, allt avdragsgillt hos skattemyndigheten. Han roffar också åt sig åtskilliga miljoner via tjuvaktiga affärer.

Tjuvarnas marknad är en kriminalroman men jag upplever att syftet med boken är att delta i en debatt och föra fram Guillous egna åsikter. Detta göras tydligt att han låter sig själv, via Ondskans Erik Ponti, få en ganska viktig bikaraktär i boken.

Jag gillar verkligen Guillou som författare. Jag har slukat så väl Hamiltonböckerna som Arnböckerna. Jag gillar hans språk, person- och miljöbeskrivningar och hans kunnande. För han är en påläst man. En bok som jag abslout inte tyckte om var Häxornas försvarare som provocerade mig oerhört. Jag ska inte gå in på det närmare än så just nu, men även i denna bok känner han sig nödgad att på ett ganska onaturligt sätt få in ett avsnitt som handlar om hur många män som oskyldigt döms för sexbrott i Sverige.

Mitt största problem med boken är hur Guillou hänger ut de äckligt rika männsikorna i Sverige samtidigt som han skönmålar de "lagom rika". Ewa får ta del av Pierre och Pontis rika liv som innefattar dyra viner, gourmetmat, gentlemannamässigt beteende, fint språk, resor, vacker konst, smakfulla kläder och möbler och romantisk kärlek. Dessutom är dessa herrar coola, världsvana och macho samtidigt som de har en mjuk sida och värnar om feminismen. Det är nästan så att jag kräks ibland.

Som jag sa så gillar jag Guillou som författare men har väldigt svårt för hans offentliga person - för den privata vet jag ingenting om. Hans arrogans framträder alltför starkt i boken. Om han skulle ha tonat ner sig själv lite så hade boken varit betydligt bättre, för den är ändå helt ok. Men, om jag rekommenderar den? Nä, inte direkt. Läs hellre något annat av Guillou:) Den här boken fungerade nog bättre år 2004 då den gavs ut.

Om du trots allt vill läsa den så ges den ut av Piratförlaget och kan köpas på Bokus och Adlibris

Ciccis bokblogg har också bloggat om boken


Kommentarer

Linnea sa…
Tack för varningen. ;) Borde kanske läsa klart Arnserien istället. Har faktiskt bara läst den första boken. :/

Populära inlägg i den här bloggen

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kom...

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarn...

Jag for ner till bror - Karin Smirnoff

Jag har läst alla tre böcker av Karin Smirnoff och funderade först på om jag skulle skriva ett inlägg om alla tre men har bestämt mig för att varje bok förtjänar sitt eget inlägg. De kommer att komma i följd här på bloggen och jag börjar med bok nr 1 Jag for ner till bror. Handling (förlagets text): I Smalånger är det mesta som vanligt. Maria har hittats död. Hennes bror håller på att supa ihjäl sig. Harmynte John har hål som svarta hål i rymden och äldreomsorgen får en ny medarbetare, janakippo, som stack sin far med en högaffel. Mitt omdöme: Jag ska börja med att berätta att jag har lyssnat på, och inte läst, alla böcker vilket såklart tar bort en del av upplevelsen. Smirnoff skriver speciellt med korthuggna meningar och sammanskrivna namn (janakippo i stället för Jana Kippo) och ord. Jag tycker nog ändå (med förbehåll då att jag inte läst) att inläsaren Lo Kauppi får fram det på ett bra sätt i sin rytm när hon läser. Det enda förbehållet jag egentligen har på inläsningen är...