Fortsätt till huvudinnehåll

innan du dog - Camilla Grebe och Åsa Träff

Innan du dog är systrarna Grebe och Träffs tredje bok om vännerna och psykologkollegorna Aina och Siri. Siri har stadgat sig med den unga polisen Markus. De har flyttat ihop i Siris lilla hus vid havet och fått en son tillsammans. De älskar varandra, Siri tycker att hon har världens bästa svärföräldrar (som bor uppe i Kalix - tänk om nästa bok kunde ta oss dit!) och de lever ett lyckligt familjeliv. Då bestämmer sig Siri för att rensa ut Stefans grejer som finns kvar i huset. Stefan är Siris före detta man. Han dog några år tidigare i något som man först trodde var en drunkningolycka men sedan upptäckte var självmord. Siri var djupt deprimerad efter det men trodde att hon hade släppt Stefan och gjort upp med sitt förflutna när hon hittar en dödsannons på en person som hon inte känner till. Det visar sig vara en gammal klasskompis till Stefan som blev mördad bar några månader innan Stefan tog livet av sig, mordet är fortfarande ouppklarat. Vad var det egentligen som hände och hade Stefan något med mordet att göra. Siri börjar en egen privatutredning och försummar samtidigt sin familj, sitt jobb och sina vänner.

Jag gillar verkligen Grebe och Träffs böcker. De innehåller spännande, ganska klassiska deckarhistorier samtidigt som de har rätt ovanliga huvudkaraktärer. Aina och Siri driver tilsammans med Sven en egen psykoterapimottagning. I receptionen jobbar Marianne som blivit personlighetsförändrad efter en olycka, att ha henne tillbaka i arbete är ibland rätt påfrestande för de tre psykologerna. De är alla väldigt olika personer och samspelet dem emellan är inte helt enkelt.

Som läsare har jag svårt att veta vad jag egentligen känner för Siri som i alla böcker varit upptagen med att hantera sin sorg efter Stefan. I sin sorg och depression har hon varit (och är) självupptagen och egoistisk, ibland tänker hon till och inser att hon inte är centrum i universum. Samtidigt som hon är skör så är hon stark och envis. Jag beundrar att hon bor kvar i det lilla ensliga huset, att hon vill ta hand om sig själv, att hon orkar koncentrera sig på jobbet. När jag tänker efter så skulle jag nog gilla att ha henne som kompis. Det är kanske denna dubbelhet som gör henne mer trovärdig och verklig, för vi människor är ju precis så komplexa och inte alltid så lätta att tycka om.

Språket är kortfattat och grovhugget, poetiskt och vackert. Jag kan absolut inte urskilja vem av de två systrarna som har skrivit vilket avsnitt i boken. Det flyter på bra och historien har hela tiden ett driv framåt. Samtidigt så är det en eftertänksam bok, en bok som mår bra av att man som läsare ibland stannar upp och funderar lite på livet, relationer och annat. Jag rekommenderar den verkligen!

Boken ges ut av Wahlström & Widstrand och kan köpas på Bokus och Adlibris

Andra som bloggat om boken är Bokbrus, Deckarhuset och Klok som en bok

Kommentarer

Monika sa…
Det här är en av få (känns det som) deckarserier som jag faktiskt inte läst. Kanske borde man det? Jag har läst ganska mycket bra om de här böckerna nu.

Populära inlägg i den här bloggen

Tillfälligt (?) avbrott

Efter att ha våndats och funderat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att, åtminstone tillfälligt, sluta uppdatera bloggen. De senaste åren så har jag varit något av en periodare, men perioderna då jag skriver här blir kortare och infaller alltmer sällan.  Jag vill inte sluta skriva om böcker jag har läst och lyssnat på, däremot kommer jag att göra det i ett annat format. Därför kommer jag att sälla mig till den växande skaran bookstagrammers och uppdatera mer regelbundet på Instagram i stället.  Egentligen så tycker jag själv bättre om att läsa långa blogginlägg om böcker i stället för kortare omdömen. Det är detta som mina funderingar kretsat så mycket kring. Jag har dock insett att om det ska bli något skrivet från mitt håll så får det bli kortare texter och då passar Instagram bra. Ni hittar mig på: Instagram där jag heter @mednasanienbok Facebooksidan Med näsan i en bok Goodreads där jag heter Anna (med näsan i en bok) Danielsson Hoppas vi ses där! Och kanske kom...

Stjärnlösa nätter; en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt eget liv - Arkan Asaad

Jag blev tipsad om den här boken av en kompis och lyssnade på den som ljudbok. Det var ett klockrent tips för jag tyckte mycket om boken. Handling (förlagets text): Stjärnlösa nätter  är en roman om hur de sega banden mellan fäder och söner, tvinnade av nedärvda idéer om respekt och plikt mot familjen, kolliderar med en ung mans självklara rätt att själv välja sitt liv. Berättelsen om Amàe ger läsaren inblick i en för de flesta okänd värld. Stjärnlösa nätter  handlar om Amàr som växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj, med en starkt dominerande far. När han är arton år beger sig familjen på en bilsemester till släkten i Irak. Det är första gången på många år som de reser tillbaka, och alla har höga förväntningar. När de är på plats efter en strapatsrik bilfärd genom Europa blir det en rad smärre kulturkrockar. För Amàr, som flyttat hemifrån i Sverige är det till exempel naturligt att ställa sig vid diskbänken, men han blir bortmotad av de kvinnliga släktingarn...

Jag for ner till bror - Karin Smirnoff

Jag har läst alla tre böcker av Karin Smirnoff och funderade först på om jag skulle skriva ett inlägg om alla tre men har bestämt mig för att varje bok förtjänar sitt eget inlägg. De kommer att komma i följd här på bloggen och jag börjar med bok nr 1 Jag for ner till bror. Handling (förlagets text): I Smalånger är det mesta som vanligt. Maria har hittats död. Hennes bror håller på att supa ihjäl sig. Harmynte John har hål som svarta hål i rymden och äldreomsorgen får en ny medarbetare, janakippo, som stack sin far med en högaffel. Mitt omdöme: Jag ska börja med att berätta att jag har lyssnat på, och inte läst, alla böcker vilket såklart tar bort en del av upplevelsen. Smirnoff skriver speciellt med korthuggna meningar och sammanskrivna namn (janakippo i stället för Jana Kippo) och ord. Jag tycker nog ändå (med förbehåll då att jag inte läst) att inläsaren Lo Kauppi får fram det på ett bra sätt i sin rytm när hon läser. Det enda förbehållet jag egentligen har på inläsningen är...